Om provet
Högskoleprovet: så fungerar det
Nästa provtillfälle
söndag 18 oktober 2026
Vad högskoleprovet är
Högskoleprovet är ett urvalsprov. Det mäter inte vad du läst i skolan utan hur väl du löser en viss sorts uppgifter under tidspress — ordförståelse, läsning, matematik och tolkning av data. Det är därför det går att träna på oberoende av vilket program du gick.
Resultatet ger dig en plats i en egen urvalsgrupp vid antagningen. Du konkurrerar alltså både med dina betyg och med ditt provresultat samtidigt, och ett provresultat kan bara ge dig fler chanser — aldrig färre. Det är giltigt i fem år, och har du flera giltiga resultat räknas alltid det bästa.
Provet ges två gånger om året, på våren och på hösten, och du får göra det hur många gånger du vill. Provdatum och anmälan har datumen och anmälningsperioderna.
Provets uppbyggnad
Provdagen består av fem provpass på 55 minuter vardera, med pauser emellan. Varje pass innehåller 40 uppgifter — knappt 83 sekunder per uppgift om du fördelar tiden jämnt, vilket du inte ska.
Fyra av passen räknas: två verbala och två kvantitativa. Det femte är ett utprövningspass där UHR testar uppgifter inför kommande prov. Det påverkar inte ditt resultat, och du får inte veta vilket av de fem det är — så du måste anstränga dig lika mycket i alla.
Totalt räknas 160 uppgifter: 80 verbala och 80 kvantitativa. Alla uppgifter är flervalsuppgifter, och det finns inga minuspoäng — en gissning är alltid bättre än ett tomt svar.
- Fem provpass55 minuter vardera
- Fyra pass räknastvå verbala, två kvantitativa
- Ett utprövningspassräknas inte, och avslöjas inte
- 160 uppgifter räknas40 per pass, alla med flera svarsalternativ
- Inga minuspoänglämna aldrig en uppgift obesvarad
- Inga hjälpmedelingen miniräknare, formelsamling eller ordbok
De åtta delproven
Varje verbalt provpass innehåller ORD, LÄS, MEK och ELF med tio uppgifter var. Varje kvantitativt pass innehåller XYZ (12), KVA (10), NOG (6) och DTK (12). Eftersom två pass av varje sort räknas blir det dubbla antalet i hela provet.
Delproven belönar helt olika saker, och det är därför en pluggplan som behandlar dem lika är fel. Klicka in på ett delprov för hur det fungerar, hur mycket tid det förtjänar och vad som brukar kosta poäng.
Verbala delen
80 uppgifter i hela provet, fördelade på två provpass.
Kvantitativa delen
80 uppgifter i hela provet, fördelade på två provpass.
Resultatet: 0,0 till 2,0
Antalet rätt räknas om till en normerad poäng mellan 0,0 och 2,0, i steg om 0,05. Omräkningen justerar för hur svårt just det provet var, vilket är varför det inte finns en fast gräns för vad som ger 1,0 — den sätts efter provet, när UHR sett hur alla svarade.
Du får tre resultat: ett totalt, ett verbalt och ett kvantitativt. Genomsnittet ligger nära 0,9, och det är totalresultatet som används vid antagningen. Normering och poäng går igenom hur omräkningen fungerar och vad de olika nivåerna brukar motsvara.
Så förbereder du dig
Det som fungerar är obekvämt enkelt: gör gamla prov under tidtagning, gå igenom varje fel tills du kan förklara det, och lägg tiden på de delprov där kurvan är brantast i stället för på dem som är roligast.
Tips inför högskoleprovet går igenom det i detalj — planering, studieteknik, tidsfördelning i provpasset och vad man gör på provdagen.
Vanliga frågor om högskoleprovet
Hur många gånger får man göra högskoleprovet?
Så många gånger du vill. Provet ges två gånger per år, på våren och på hösten, och det bästa resultatet är det som räknas — ett sämre resultat kan aldrig skada dig. Resultatet är giltigt i fem år.
Vad är ett bra resultat på högskoleprovet?
Skalan går från 0,0 till 2,0 och genomsnittet ligger nära 0,9. Omkring 1,0 är alltså ett helt normalt resultat, 1,3–1,4 räcker till de flesta utbildningar och över 1,6 hör till de allra högsta. Vad som är »bra« avgörs egentligen bara av vad de utbildningar du söker krävde förra gången.
Hur många rätt behövs för 1,0 på högskoleprovet?
Det varierar mellan prov, eftersom normeringen justerar för hur svårt just det provet var. Som tumregel har omkring 90–100 rätt av 160 legat nära 1,0 de senaste åren, men den exakta gränsen sätts först efter provet.
Hur långt är högskoleprovet?
Fem provpass på 55 minuter vardera, med pauser emellan — en hel dag, i praktiken från morgon till tidig eftermiddag. Fyra av passen räknas: två verbala och två kvantitativa. Det femte är ett utprövningspass som inte påverkar ditt resultat, och du får inte veta vilket det är.
Vad kostar det att anmäla sig till högskoleprovet?
Anmälningsavgiften är 550 kronor och betalas i samband med anmälan på hogskoleprov.nu. Avgiften betalas inte tillbaka om du ändrar dig eller uteblir.
Räknas högskoleprovet om jag har bra betyg?
Ja. Betyg och högskoleprov är två skilda urvalsgrupper, och du konkurrerar i båda samtidigt. Ett högskoleprovsresultat kan alltså bara ge dig fler chanser att komma in — aldrig färre.
Hur länge är högskoleprovet giltigt?
Fem år från provdagen. Har du flera giltiga resultat används alltid det bästa.
Får man använda miniräknare på högskoleprovet?
Nej. Ingen miniräknare, ingen formelsamling och ingen ordbok är tillåten. Alla uppgifter är konstruerade för att gå att lösa för hand inom tiden.
HP Pro är en fristående app. Den drivs inte av och är inte godkänd av Universitets- och högskolerådet (UHR). Frågorna bygger på tidigare högskoleprov som UHR publicerat. Kontrollera alltid datum, avgifter och regler hos UHR innan du planerar efter dem.
